Mellan himmel och helvete!

I stora drag är mycket av mitt pass klart. Vissa saker finns på papper, vissa saker finns ännu bara som fantastiska tankar i huvudet.

Vissa delar av passet är så gött att jag nästan ryser!! Alltså himmel-delen.

Helvetes-delen är de delarna i passet som fortfarande är som svarta hål.
Mina mycket hjälpsamma, tonåriga döttrar, gör sitt bästa för att stötta mig och hittar helt fantastiska låtar. Och i någon annans pass, så hade de varit succé! Men nu ska vi alltså hitta låtar till mitt pass, och då får man ha i åtanke att jag inte är 17 år och jag kan inga sexiga dans-moves! Tyvärr! Jag ska jobba på den där sexiga dans-biten senare…

Så det är nu jag kallar in mina faddrar! De kommer förmodligen ångra att de någonsin tackat ja till fadderuppdrag..! ;)

Nu är det nästan exakt 3 veckor kvar till diplomering! Och jag är fortfarande halvt kvar i min bubbla. Tänker på passet, letar låtar och räknar takter, drömmer om rörelser och salsbokningar.

Jag försöker komma ihåg att äta ordentligt, samtidigt som jag förbannar tiden som försvinner från passmakeriet. Jag försöker läka mina mycket ömma benhinnor med smörja och vila, samtidigt som jag försöker vara i mitt livs bästa form.

Jupp, jupp! Mellan himmel och helvete, som sagt!


PS. En tumme upp för alla fantastiska funktionärer och motionärer som stöttar, ler och kramas!

//Jeanette, snart jympaledare

Hemma igen!

Idag har jag mycket motvilligt dragits ur min bubbla och tvingat mig själv till jobbet.
Helst hade jag stannat i bubblan och varit hemma och bara jobbat med mitt pass!

Jag har alltså haft fem magiska dagar på steg 2 i jympaledarutbildningen i Ljungskile.

Där har vi fått ”recepten” till ett komplett pass. 

Det finns vissa ingredienser som måste finnas med för att det ska kunna kallas jympapass inom Friskis&Svettis. Lite uppvärmning, lite styrka, lite kondition, lite vedvarvning och stretch. Precis som vi är vana vid. Sen ska varje ledare krydda med lika delar musik och ledarskap.

Simsalabim! Så har vi ett nytt jympapass!

För min del väntar nu många timmars jobb med att simsalabimma för att fixa mitt pass och sen väntar diplomering i mitten av december. 

Jag kommer att ha god hjälp av mina härliga faddrar Malin och Janne. Jag hann knappt hem igår innan Malin ringde och jag känner mig såå omhändertagen. Hon är min bonus-friskis-mamma.. Att jag, i runda svängar, är dubbelt så gammal är inte så noga i sammanhanget!  :) 

Nu är det måndag kväll. Jag åt faktiskt en riktig middag. Men jag har inte "hunnit" diska, inte hämtat tvätten, inte duschat... Men jag har fixat ett styrkepass! Det kommer bli sååå gött! Musiken är jag sååå nöjd med!  

Detta är så roligt att jag inte vill gå och lägga mig!!! 

Detta är en helt fantastisk resa och jag kan varmt rekommendera den! Och om just du som läser detta är intresserad av att göra samma resa, ta tag i någon funktionär i föreningen som kan ta vara på just dig! Du är efterlängtad!

//Jeanette, snart jympaledare

I Friskisbubblan

Dag 4, kl 7.30.
Lördag redan! Det märks inte här, men syns på Facebook, på alla vänners inlägg om sovmorgnar, om fotbollscuper och annat.
Här lever man som i en bubbla. Jag har inte jättekoll på omvärlden.

Min rumskamrat, Julia, 17 år från Vänersborg, är så gullig. Hon och pojkvännen skickar sms till varandra på kvällarna och det är så rart!!
Man minns ju när man var i den åldern, även om det var riktigt, riktigt längesen!!
Det plingade faktiskt till i min mobil också häromkvällen. Klockan var 22.45. Men det var inte så romantiskt...  det var en systemuppdatering från Tele2...!

Nu blir det frukost. Sen ska vi suga det gottaste ur denna sista heldagen!
Mycket ledargrejser blir det och sen avslutar vi med fest till kvällen! Härligt!!


//Jeanette, snart ledare

Här finns potential!

Dag 3. kl 22.30

Idag är jag sååå nöjd med mig själv!!! Jag har varit ledare för en hel låt! Och jag kan rapportera att det finns potential i denna kroppen!  

Jag har dessutom fått ännu mer respekt och vördnad för alla våra duktiga ledare hemma, när jag inser hur svårt det är. Att få gruppen att känna sig trygga och säkra. Att få alla att byta rörelse när jag tänkt. Det är bannemig inte så självklart som man skulle tro!  

Vi har fått göra så många roliga övningar och hört så mycket bra musik. Nu gäller det att försöka komma ihåg allt tills man kommer hem och får benat i alla trådar, att väva in alla gottebitar i mitt egna pass. 

Nu börjar vi alla bli gött möra i kroppen. När vi suttit stilla en stund och sen reser oss stönar många högt och måste ta tag i bordet och häva sig uppåt. Vi ser lite ut som ett gäng stela pensionärer... Inget illa om pensionärer, men något stelare än genomsnittsbefolkningen brukar de ju i regel vara. 

Benhinnorna gör sig påminda... efter tre dagars jympa på ett vanligt golv i en skolgynmastiksal är det inte så märkligt... Jag längtar till Sörviksgårdens mjuka, härliga golv!!! 

Ses snart!

Nu är det natten!!! 

Sov så gott alla! Det kommer jag... snark.....

//Jeanette  - med potential att leda! 

 

Mör!

Dag 2. Kl 21.15.

Dagens sista pass avslutades för en kvart sen.
Konditionspass och vi har varit ledare, på riktigt! Jättekul!

Men nu är jag så trött, så trött...
Bastun får klara sig utan mig...

Kram till alla...
Jeanette, snart ledare.

På film är man inte riktigt som i verkligheten!

Dag 1.
Kl. 22.

Viktigaste lärdomen för idag:
På film ser du aldrig ut som du tror att du ser ut!

Idag har vi alltså blivit filmade. Nyttigt, men shit vad svårt det är! Svårt att jympa med en kamera i närheten och svårt att titta på det!

Idag skulle vi göra rörelser med kraft! Vi skulle verkligen visa oss kraftfulla och bestämda.
Jag kände mig helt fantastiskt kraftfull och väldigt bestämd! Verkligen! Jag såg till och med förbannad och sammanbiten ut!!

Sen studerar jag mig själv på filmen... jag ser lika kraftfull ut som Bambi på hal is... inte ett skit kraftfull och bestämd... inte ens förbannad...

Men det kommer snart att ändra på sig, för imorgon ska vi få tips och råd på hur vi ska bära oss åt! Handfasta, individuella tips för att vi se ut, som vi tror att vi ser ut!

Vi som är korta ska till och med få tips för hur vi ska se längre ut. Och det är ju inte illa eftersom jag inte ens är 160 cm.
Jag har visserligen inte mätt mig på länge, men växt något de senaste åren har jag ju knappast. I alla fall inte på längden.

Jag kan berätta en liten rolig historia apropå min längd. För ungefär 10 år sedan (då hade jag inte ens fyllt 30år) fick jag mäta mig i en väldigt exakt digital mätningshistoria. Då visade den bara 157,5 cm. Jag har ju varit typ 160 hela mitt liv, trodde jag. Så jag skojade till det lite och sa till sköterskan "Men det är väl åldern, man krymper väl med åldern?" Och hon svarade "Ja."
Mitt skämt dog där. Jag gillade inte henne efter det...

Och eftersom jag nu fyllt 38 år, så är jag kanske inte mer än 150 cm... Jag vill inte mäta mig. Lever hellre i ovisshet och tror att jag är 160.
Och efter morgondagens tips och övningar, så kommer jag ju lätt att uppfattas som 170 cm!!! :)

Så på mitt pass sen så kommer jag att vara lång, ståtlig, bestämd och kraftfull!
Välkomna!

Natti, natti! Hörs imorgon!
//Jeanette, snart jympaledare

Trött, svett & lycklig

Dag 1.
Kl. 18.
Har just klämt ett medelpass och vill komma ihåg några svinbra övningar.
Detta kommer bli sååå bra!

Har också blivit tydligt idag att variation på musiken är bra, så min schizofrena musiksmak verkar komma till nytta!

Nu dusch och välbehövlig middag!

/ jeanette, snart ledare

Packar för imorgon... ÄNTLIGEN!!!

Imorgon bär det av till utbildningens andra och (typ) sista steg. Jag ska efter dessa fem dagar fått med mig allt jag behöver för att meckla ihop ett eget pass.
Och passet ska sen godkännas av någon som kommer från Riks (om jag fattat det hela rätt)! Innan dess är det strängeligen förbjudet att dra på sig de röda och vita kläderna och kalla sig ledare.

Jag vet att det kommer att bli fem svettiga dagar. Svårt att veta hur mycket kläder man behöver, eller hur ofta man byter. Med de förra dagarna i färskt minne, så har jag ju inga förhoppningar om att jag kommer att byta särskilt ofta. Då gick vi nästan allihop direkt från träning, svettiga, till matsalen och åt lunch. Om däremot någon duschar... DÅ känner man hur otroligt gott det luktar!!

Viktigt att få med i packningen:

Bilden är från Steg 1.
Nu laddar jag för Steg 2!!  

Alla träningskläder jag har - Check!
Smörj för benhinnorna - Check!
Allt utbildningsmaterial - Check!
Vin - Check!
(Eftersom vi gör vårt bästa för att låta Friskis&Svettis leva vidare i grundaren Johan Holmsäters anda, så är detta en rätt viktig sak att packa!) 
Vattenflaska - Check!
(Ja, jag vet att det går att köpa vissa saker om man glömmer, men vi är i Ljungskile... Utbudet är begränsat!)

Sen är jag ju också kvinna! Jag har ju ett visst arv att förvalta! Det går ju inte att packa exakt det man vet att man kommer att behöva! Man måste ju ta med lite i-fall-om-att-saker.
Fem par skor är redan nedpackade. Om jag vill vara festfin måste jag överväga ett sjätte par...

PS. Inga känningar av någon förkylning!! Jippiee!!! Så nu kör vi!

//Jeanette, blivande jympaledare!

Snart Steg 2

Nu närmar jag mig.

Jag är nu två dagar ifrån den mycket efterlängtade steg 2-utbildningen. Och jag har känningar av en förkylning. Hur är det möjligt… jag som inte varit förkyld på flera år!

Men förkylningen bryter inte ut, trots ett pass på cirkelgymmet igår. Är det möjligt att jag håller den stången med ren viljekraft? Men jag mår bra och kör på som planerat!

När jag kommer hem på söndag kan jag äntligen börja jobba med mitt pass på riktigt. Då ska jag ha fått med mig en massa bra saker. Hur man rent krasst sätter ihop ett pass, hur man ska tänka med musiken, vilka övningar ska vara med, i vilken ordning ska det sättas ihop. Det är ju ganska strikta regler har jag ju förstått!

Sen är det ju ett bekymmer att jag fortfarande känner mig schizofren vad gäller musik. Det ska bli väldigt spännande… även för mig!



Tidigare har jag skrivit att jag analyserat mycket. Jag vill bara klargöra att jag har analyserat varför jag gillar alla ledare så mycket!
Den där otrevliga analyseringen om alla fel som ledare gör… den kommer jag att börja med när jag kommer hem. HAHAHA!!!

Min ambition är också att gå på alla pass jag aldrig testat förr. Vi har så mycket roliga pass och härliga människor som är ledare. Men min tid verkar ju aldrig räcka till. Jag skulle vilja ha fler timmar på ett dygn, fler dagar på en vecka. Det är ju så roligt!!!

Jag kommer att vara i Ljungskile från onsdag till söndag. Jag hoppas hitta tid till att rapportera allt jag är med om. Risken finns att schemat är fullsmäckat... och om jag får en ledig stund kanske jag prioriterar att byta från helsvettiga kläder till halvsvettiga!

Önskar att alla får en helt fantastisk vecka! Det tänker jag ha!

//Jeanette, blivande jympaledare

Nu är det över!

Helgen vi så länge har sett fram emot tog slut snabbare än vi kunde säga Svettisdagarna..
Gårdagen startade med en lång föreläsning för mig och Malin. Den handlade om att bryta normer osv. och var helt fantastisk. Det var transvestiten Claes Schmidt/Sara Lund som höll i den och vi skratta så vi grät, på samma gång som vi fick uppenbarelser och viljan att förändras! Vi avslutade hela helgen med Lets jive, ledd av Annika Sjöö från bl.a. Lets dance. Jag lockade fram raggaren inom mig och det var hur kul som helst. Malin och jag har nu en rockabilly-inspirerad koreografi som vi kan visa upp när vi känner oss extra guppiga!

Det var en trött buss som styrde kosan mot Uddevalla igår eftermiddag. En trött, men väldigt glad och inspirerad buss. Aldrig förr har en minibuss burit på så mycket träningsvärk. Jag hade velat citera allas vår Tomas Klasson, men jag väljer att censurera lite. Men när vi stannade till vid en mack för att äta något, såg vi ut som ett gäng som har haft något vi inte borde haft i vår bakdel…

Summa summarum, svettisdagarna levde verkligen upp till mina förväntningar! Jag är extremt glad och tacksam över att jag fick följa med, och är proppfylld av glädje, inspiration och motivation. Jag må vara lite partisk, men Friskis och Svettis är verkligen världens bästa förening. Så snart jag kan gå och röra mig som en vanlig människa, ska jag ta mig till Sörvik och förmedla känslan. Nu kör vi!



Kram Josse

Mycket träning och fest!

Idag har vi juckat med rätta feelingen med Robert Granath, gått som kamelionter och primater på "Animal Walk", sjungit Viva la Vida med Gabriel Fors och dansat coola, svåra steg med Ambra från Bounce. Vi har sån träningsvärk så benen inte bär oss.

Det hela avslutades med fest. Vi är lite besvikna eftersom varken Lasse Berghagen eller Electric banana band kom. Det var några 08:or som gillade 80-talet som spelade...
Ja, ni hör ju... men dagen har varit fantastisk!

Vi vill också meddela att hotellfrukosten var fantastisk god! Josse har också kommit på att vår säng är liten bara i mitten, bara så ni vet.

Vi hoppas på gratistrosor imorgon, för det sa Carina (Stefansson) att man kan få.

Pöss och godnatt /Malin  

Svettisdagarna är så brutalt mycket igång!

Kistamässan är proppad med friska, glada funktionärer som bara tränar efter att svettas rövarna av sig.

Jag och Malin sitter svettiga i en vit soffa efter ett av världens bästa pass med Robert Granat. Vi är förälskade, euforiska, svettiga och lyckliga.

Och dagen har bara börjat...



Kram Josse!

På väg!

Nu är vi på väg!
Två härliga bussar åkte vid tolvtiden ifrån Sörvik! "Kista, here we come" som dom säger i alla fräcka filmer man sett.

Nu har vi ätit lagom god vägrestaurang-mat och bunkrat upp med godis, så nu ska vi nog klara alla dessa milen som är kvar.

Att åka bil är tråkigt, men vi är taggade, glada och förväntansfulla, det känns i vår aura.

Jag och Malin kommer att hålla er uppdaterade på allt skvaller. Vem hånglade med vem? Vem ramlade på jympan? Och vem äter mest bacon på frukosten? Ni kommer att få veta allt!

Kram Josse!

Svettisdagarna i helgen!

Nu börjar det dra ihop sig inför svettisdagarna i huvudstaden! Jag och Josse är grymt taggade inför bland annat Jive med Annika Sjö från LET'S DANCE! Eller vad sägs om att sjunga i kör med GABRIEL FORS!?
Impade? Tänkte väl det.

Jag tänkte att jag kunde berätta lite om hur det kommer gå till på vår trip till svettisdagarna och vad det är för något osv. Svettisdagarna är kort och koncist en inspirationshelg. Ledare och andra funktionärer kommer från hela världens hörn för att uppslukas i friskisbubblan, läste att det var bland annat folk från ställen som Oslo, Bryssel och London. Det blir uppemot 2000 pers! Ja, ni förstår att detta är STORT.

Alla som skall medverka ska boka in sig på olika pass/föreläsningar under dagarna. Det finns allt från spinning, boxning, dans till körsång. Det är ett väldigt varierat utbud! På lördagskvällen är det en stor fest med en hemlig artist, jag och josse är jätteförväntansfulla över detta. Hon hoppas såklart att det är Lasse Berghagen eller kanske Danny, jag tycker nog att Danny är lite mer party än Lasse (inget ont om Lasse men....). Förra året vad det EMD, så vi hoppas att årets artist toppar dem.

Vi kommer åka i två minibussar från Uddevallas förening redan på fredagen, det betyder att vi har ytterligare en kväll att gå ut och se vad Sveriges baksida går för. Vi är 18 pers som ska åka, riktigt kul att så många fick chansen att åka med i år!

Det kommer bli en kanonhelg och vi kommer förhoppningsvis även slänga upp lite bilder medan vi är där.

Ha det gött så länge!
/MalinRrrrr

Hitta glädjen!

Ibland har jag glädjen att skriva krönikor på mitt jobb. Eftersom både huvudet och hjärtat just nu är fullt av Friskis blev träning temat denna gång. Och då passar jag på att bjuda på den här också. Jag hoppas att igenkänningsfaktorn är hög... :) 

* * * * * * * * * *
Från olust till lyckorus! 

Jag har gått och blitt en sån där jobbig typ! En sån där människa som har fått ett intresse och går upp i detta med hela mitt väsen. Kan lätt jämföras med att gå in i en sekt, är jag rädd.

Men jag kan inte låta bli! Jag har hittat något som jag tycker är jätteroligt som dessutom är bra för mig! Jag har hittat Friskis&Svettis!

I nästan hela mitt liv har jag avskytt allt vad träning heter. För att slippa gymnastiken i skolan hade jag mens åtminstone varannan vecka. Dessutom hade jag väldigt ont av en stukad fot i minst tre år!

När jag hade fått mina barn ville jag träna för att bli smal. Nä, jag vill inte träna… Jag ville faktiskt bara bli smal! En stark drift möjligen, men smal blev jag inte!

Jag testade spinning och funderade på hur lätt ett knä kan vändas åt fel håll. Och visst kan man dö av att hjärtat slår för hårt och för fort..?!

Jag testade jympa och förbannade både den käcka ledaren och de som låg bredvid mig och gjorde situps som om orken aldrig skulle ta slut.

Varje höst fick jag ett träningsryck. Jag gjorde möjligen två träningspass i veckan, i max två månader! Och under den tiden var jag fantastiskt uppfinningsrik vad gäller undanflykter. Enda sanna glädjen jag kände då var när jag gick därifrån. Och då menar jag inte av skön träningströtthet. Nej, då var det ren tacksamhet att skiten var över..!

Vad som hände och varför kan jag inte riktigt sätta fingret på. Jag är fortfarande förvånad och tacksam. Kanske blev jag dit-dragen av en kompis. Kanske jag tog mod och gick över tröskeln… Jag hade i alla fall blivit lite äldre. Jag slutade fundera på om jag var för tjock eller för dåligt tränad. Först då upptäckte jag de andra som är precis som mig, som jag inte sett tidigare. Med sina vanliga kroppar, precis som jag.

Jag vågade stanna och tycka jag hade rätt att vara där, precis som alla andra. För jag var ju välkommen! Upplevelsen av att vara en av alla motionärer som står på ett golv och gör samma rörelser till musik som pumpar ut ur högtalaren är magisk. Det ger mig fortfarande kårar och rysningar i hela kroppen!

Nu tränar jag för min egen skull. Jag mår så bra!! Och jag tränar med den bästa drivkraften i världen - ren och skär glädje!

Min önskan är att alla människor får hitta sin grej! Det som gör att man då och då hamnar i ett lyckorus!

Jag har tagit min egen glädje till sin spets och håller nu på att utbilda mig till ledare. Om någon hade sagt det för några år sedan hade jag lätt dömt ut personen som komplett sinnessjuk! Så om du läser detta och tycker jag verkar vrickad… vänta ett tag, sug lite på mina ord, ta chanser när du får dem, säg ja oftare. Prioritera dig själv! Det kanske blir din lycka!

 

* * * * * * * * * * 

Tack för ordet!
//Jeanette 

Josefine och Malins premiär!

Dagen är här! Dagen då Malin och Josefine joinar Jeanette i denna fantastiska blogg.

Malin Rönnerhag är tjejen som söndag efter söndag får motionärerna att skutta, tjoa, flörta och svettas utav bara dess like. Malin blev jympaledare 2010, och har kört på utav bara rackarn sen dess. Malin gillar Friskis och Svettis, revbenspjäll, att resa och att äta frukost!

Och jag är Josefine Skog, tjejen som ingen riktigt vet vem det är. För tre år sedan bestämde jag mig för att bli värd, ett år efter det fick jag förtroendet att bli värdansvarig. Jag gillar Friskis och Svettis, pillimariska ögon, att köra bil och Lasse Berghagen!

Nästa helg har vi fått äran att följa med till Svettis-dagarna. Vi är ett stört-härligt gäng från Uddevalla som åker upp till Kista nästa fredag för att inspireras och vara glada! Vad är Svettis-dagarna för något? Det ska ni få veta mina vänner, för det ska jag och Malin blogga om i veckan, det blir en så kallad cliffhanger! Vi ska försöka att regelbundet uppdatera om våra tankar, handlingar och känslor kring denna helg.

Vi hörs!

//Jossan