Min första termin – jympaledare på riktigt!!!

Avskyr att bli fotograferad.
...men denna har något visst!! ;)
Tack Gabriella! 

Under min jympa-utbildning i höstas bloggade jag och nu vill jag bjuda på en liten summering av min första termin som jympaledare.

Att just jag skulle bli jympaledare är rätt otippat. Jag som hatade skolans jympa så till den milda grad att jag hade mens i princip varje vecka.

Men nu är jag alltså en jympaledare! På riktigt!! I röda tajts och vitt linne! Och jag är stolt och glad!

Här är jag som jympaledar-bebis
tillsammans med mina faddrar Malin och Janne.
Kortet är taget precis när jag jympat mitt
diplomeringspass i december.
Jag är helt hög av lycka! 

Jag fick mitt godkännande i januari via mail från min diplomerare Robert Granat som då befann sig i Uruguay. Då hade cirka fyra veckor passerat från mitt diplomeringspass då han mycket lägligt drabbades av magsjuka och inte kunde komma. Under dessa lååånga veckor kastades jag mellan hopp och förtvivlan. Men jag fick fantastiskt beröm från honom och fick köra igång med mitt pass i januari när terminen startade.

Det har ju hänt en del under våren. Jag är väl inte så hysteriskt lagd från början, men jag har blivit lugnare och säkrare. Jag litar på att jag ordnar situationen även när jag glömmer rörelser eller så. Jag har nog hittat min stil, tror jag.

Jag är kanske den arga dvärgen som Hanna, (dotter 13 år) så charmigt kallade mig. Jag började stampa runt i köket hemma till min slutlåt ”Stomp!” och hon vek sig dubbel och tjöt av skratt "Du ser ut som en arg dvärg!"

Final med 90 motionärer

Igår kväll körde jag mitt älskade pass för sista gången. Det var svettigt, energiskt och sjukt roligt men samtidigt lite vemodigt! Snudd på lite sorgligt en stund...

Jag har insett att detta passet är riktigt, riktigt bra! 

Ödmjukt... jag vet!

En höjdpunkt från våren – Uddevallavarvet!
Lätt berusande att hålla i uppvärmning för 600 kommunanställda.
Med på podiet var Josefine, Monica, Lena och Anett. 

Men det är ju speciellt detta! Mitt allra första pass. Jag la VÄLDIGT många timmar på att bygga detta i vintras.

Det är så väl genomtänkt i en massa små detaljer, så tekniskt bra byggt.

Och jag har fått beröm av nöjda motionärer - som faktiskt har kommit tillbaka och jympat det flera gånger! Många har också sagt att de gillar musiken. Att jag sticker ut lite.

Så nu har jag lite ångest blandat med en rätt häftig förväntan. 

Jag är rädd att jag kommer att sticka ut ännu mer med mitt nya pass. Tänk om det inte funkar? 

Å andra sidan... Tänk om det funkar!!

Det ska ju vara personligt och samtidigt passa in i Frisis-ramarna. Inte helt enkelt alltid…

Det får ju visa sig nästa vecka. Det blir spännande!! Fredag kl 17 är min tid.

Kram till nya ledare! 

Jag vill skicka en varm kram till våra nya ledare.

Och jag vill ge en särskild kram till vår nya yogaledare Maria. Hon berättade häromdagen att hon läste mina blogginlägg i höstas och tänkt att det faktiskt var möjligt att även hon skulle kunna bli ledare.

Och så är det faktiskt. Kan jag, så kan även du! I föreningen behöver vi krafter av alla slag. Hojta om du vill vara med i ”sekten”!


//Många kramar till er alla från JYMPALEDARE (!!!) Jeanette!